Voj söta öde

Publicerad 12.02.2016 kl. 23:49
Destiny

Tror du på ödet? Det gör inte jag. Tanken att allt är förutbestämt och att vi bara har att spela våra roller låter beklämmande. Som tankelek kan det vara roligt, och ibland förklarar sig romanpersoner på det sättet. Men i verkligheten? Jag förstår inte riktigt hur en som tror på ödet resonerar. Kan du hjälpa mig att förstå?

Jag vet och förstår att vi som människor inte alltid är så rationella, och tur är väl det. Jag tror inte heller att allting i tillvaron kan förklaras rationellt. Det finns sådant som är mystiskt, sådant vi inte förstår. Det finns sådant vi inte är konstruerade för att förstå. Den som säger att allt går att förstå, att allt går att förklara gör det nog i en slags desperation. För det måste ju finns svar. Vi söker och vi gräver tills vi hittar dem. På så sätt liknar vetenskap och religion varandra. De tillhandahåller SVAR.

Som om svaren skulle göra oss lyckliga.

Att vara nyfiken, att lära sig nytt, att försöka förstå är en fundamental del av den mänskliga tillvaron. Men det är vårt förhållningssätt som är det viktiga, inte själva svaret. Svaren kan ofta visa sig vara banala, eller brutala. Så jag vill inte förkasta tanken på ödet med vetenskapliga argument. För jag tror ju på sånt som inte går att förklara. Alltså skulle jag också kunna tro på ödet. 

Men.

Att ge upp och säga det är ödesbestämt är att ta bort sig själv ur ekvationen. På samma sätt som när vi förklarar en människas beteende med hennes bakgrund. Det var inte hens fel, hen gjorde så därför att hen själv blivit misshandlad som barn.

Det är synd om hen, men det kan aldrig berättiga till en handling som skadar andra.

Vi är, i slutändan, alltid ansvariga för våra val. Det går inte att skylla på order uppifrån. Det går inte att skylla på ödet.

Det finns alltid ett jag med i bilden. Som kanske inte har hela bilden klar för sig, men som ändå måste svara för sina egna handlingar.

Men

Jag förstår att jag måste ha missat något. Jag tittar säkert på frågan från fel håll. Att tro på ödet är inte (tycker jag) detsamma som att tro på gud, den frågan går inte att ställa, för antingen tror du eller så tror du inte. Men ödet, hur tänker man där? Kan du hjälpa?

 

 

Johanni

 

Detta är ett inlägg i #Temablogg52

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver?