Mode

Publicerad 29.01.2016 kl. 23:12
Postcard 1969 DDR Mode

Varifrån kommer ordet mode? Från modernt? Men vad är då modernt, det som är nytt? Är nya saker automatiskt bra? Nej, det kan de ju inte vara. Det behövs mer. Någon som säger att det är bra. Men hur kan de veta det?

Svaret är enkelt. Det vet inte. Någon har fått, eller tagit sig, rollen som tyckare. Andra lyssnar på hen. Varför gör de egentligen det? Vet de inte själva vad de tycker om?

Vet du vad du tycker om, eller behöver du andra som talar om det för dig?

Det är lättare att komma med en massa frågor än att erbjuda några svar.

Tanken om ett mode är lika befängd som tanken om den goda smaken. Eller pengar, för den delen. Och makt. Makt är häftigt, våldsamt och knepigt. Makten finns där någon eller några tror att den finns. Den är inte absolut, den är alltid relativ. Makten finns i betraktarens öga.

Mode är en kontrollmekanism. Så här skall den manliga blicken styras. Att klä någon att att styra dem.

Finns det då inget positivt att säga om mode? Jag rådbråkar min hjärna, men jag erkänner, jag hittar inget. Mode handlar om att skapa en stil. Den skall tilltala din individualism, men samtidigt konformera dig in i en norm. Mode är makt, och flärd.

Det är en värld som inte har mycket inflytande över mig, därför att jag inte låter den. Det gör mig inte på något sätt till en bättre människa. Jag vill bli lika sedd, älskad och uppskattad som alla andra. Jag ser inte ner på människor som gillar mode (nej, på riktigt, jag är inte ironisk). Jag erkänner att jag inte riktigt förstår mig på hela grejen, så kanske är jag bara alltför begränsad. Det är möjligt att mina åsikter formats av förutfattade meningar, stereotyper.

Jag tycker om konst, men vet många som tycker den känns svår. De har lätt för att ifrågasätta konst och konstvärlden på samma sätt som jag tvivlar på modevärlden.

Att mode kan vara kreativt, att det kan skapa en bild av människan, att det kan frigöra oss, förstår jag också. Jag uppfattar och delar tanken att vi ständigt lever och rör oss på en scen. Modet är rekvisita, liksom våra ord, rörelser, frisyrer och tonfall. Varken bättre eller sämre. Antagligen lika exklusivt exkluderande som kultur för många. Och i båda fallen är det ofta befogat att tala om kejsarens nya kläder.

För vad är konst om inte ett sätt att styra vår blick, att försöka påverka vår perception? Vad vill konstnären om inte kommunicera? Det antar jag är drivkraften i alla kreativa yrken som inte är direkt hantverksorienterade.

Modekreatören  som klipper till tyget måste kunna lika mycket hantverk som skulptören, musikern eller målaren. Kunna, och sedan glömma det, för att kunna skapa. 

 

Johanni

 

Ett inlägg i #Temablogg52

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver?
Visst är det ofta kejsarens nya kläder, både vad gäller mode och kultur. Rätt person dikterar vad som är rätt för stunden och många följer utan en tanke på vad de själva egentligen tycker.
Ulla Maria30.01.16 kl. 01:58
Ja, visst är det så. Men, varför är vi då så lättledda?
31.01.16 17:57