När saker blir vackrare

Publicerad 08.12.2015 kl. 23:33
Texture Orange No. 62

Ibland kommer den där mjuka känslan. Känslan av sammet. Ofta efter ett långt och tungt arbetspass. En känsla av utmattning som tar udden av det skarpa ljuset. Lite ludd i hjärnan. En vag känsla av tillfredsställelse, insikten om att jag inte kan göra mer just nu. Att en gräns kommer emot, och så seglar jag sakta in mot stranden. Kanske är det ettereffekterna av dopaminet som kroppen producerat för att jag skulle orka. När jag tänker efter inser jag att det säkert finns en kemisk förklaring.

Det finns det till det mesta. Men det förlorar inte känslan jag får, eller tillståndet jag befinner mig i. Det där huden är lite tunnare. Sinnesintrycken förstärkta. Jag ser detaljer, och en doft kan vara en njutning. Jag har tappat kontrollen, jag har släppt fokus. För en stund.

Och kroppen reagerar. Saker blir vackrare.  

Det är en högst personlig känsla, ett tillstånd som inte går att dela med andra. Ibland, om vi är många som jobbat långa pass tillsammans, ätit för lite, sovit för lite, jobbat för mycket, kan det kännas som en delad känsla.

Men jag är inte säker. Visst, vi är säkert alla likadana. Vi upplever världen på liknande sätt (antagligen). Vi längtar efter samma saker, är rädda för samma saker. Men känslan, när den uppstår inne i dig, är bara din. Den är inte unik, men den är det enda du kan vara säker på. Hur människorna runt omkring känner vet bara de själva.

Det är lätt att tro att alla runt dig ser tänker och känner detsamma som du. Men, på gott och ont, det gör de säkert inte. De befinner sig mitt i sina egna spiraler. Och för ett ögonblick kanske vi möts. En blick skvallrar om den delade sekunden. Fast, inte ens här är det alls säkert att ni båda delar samma sak. Det gör inte så mycket.

Om ögonblicket känns delat så räcker det.

Vad vore det förresten annars för mening med att skriva något alls, att samtala med någon alls, om jag inte trodde på någon form av gemenskap? Jag vet bara att jag inte kan ta det delade för givet, att var och en upplever sin egen verklighet. Och jag hoppas att du får uppleva den där mjuka känslan. Den gör så att livet känns.

Och det är skönt.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver?